Hula Hula! Nu har vi redan spenderat alla våra dagar på Hawaii. Vi har även gjort halva tiden av vår resa. Hjälp vad fort tiden går.

Ska börja med att skriva om vårt boende. Finns en sida som heter airbnb.com, va en dansk, eller om hon va norsk..., tjej som vi träffa på Fiji som tipsade oss om denna sida. Det är som couchsurfing fast man betalar. Sååå vi kollade in den sidan för att se om vi hitta nåt rum som var billigare än bo på hostel, och jodå det gjorde vi. Vi hittade en tjej vid namn Jamie som hyrde ut 2 sovrum i Honolulu, så vi bokade ett av dom.

Direkt när vi kom till lägenheten och mötte denne Jamie så förstod jag vilken underbar tjej hon är. Så trevlig och social och glad osv...
Under dessa dagar delade vi under olika perioder lägenhet med 1 tysk tjej, en new yorker kille och 2 svenska killar!!! Hör och häpna, och haha det var väldigt roligt faktiskt. Dagen dom anlände så var inte Jamie hemma, så hon undrade den morgonen ifall det var okej om vi tog emot dom. När dom sen knackade på, gissa om dom blev paffa när Cecilia öppnar dörren och börjar snacka svenska med dom. För dom hade även missat att det hyrdes ut 2 sovrum, så dom trodde att dom skulle va de enda som bor där. Så Jamie bodde ett tag med 4 svenskar. Inte illa det.

Vad har vi sysslat med i Honolulu då?
Vi har legat en stund på stranden, Waikiki Beach, vi har besökt Diamond Heads, Makapu'u, Sandys Beach och hoppat fallskärm.
Waikiki Beach var riktigt nice, kanske inte jättemysigt men helt ok ställe att sola och bada.
Diamond Heads var 45 minuters hike uppför en vulkan för att sedan se sjuukt fin vy över Honolulu och andra delar av ön.
Makapu'u är ett fint ställe helt enkelt.
Sandys Beach är en strand med farliga vågor, så därför får bara lokalbor, som vuxit upp på ön och studerat vågor hela sitt liv typ, bada där, eller ja surfa med wakeboard. Var häftigt att sitta och kolla på dom.
Fallskärmshoppningen var lång bussresa till norra delen av ön och sen lång väntan på sin tur men ojoj vilken grej. Så sjukt egentligen. Var även första man att hoppa ut från planet. Men det gick grymt bra och jag hann inte ens tänka ut nå sista ord eller nåt. Tur man har bilder och tom FILM som bevisar att man gjort det, annars hade jag aldrig trott på det.

I fredags vare dax att lämna huvudön och flyga till Hilo på "the Big Island"(fortfarande Hawaii, annan ö bara). Här bor vi på mycket fint hostel. Synd bara att jag innan detta bokat ett bed and breakfast som tydligen inte finns. Men det är en världslig sak.

Här fick vi iaf igår uppleva det som var hela huvudsyftet med att åka till denna ö: vi fick beskåda ÄKTA lava rinnandes framför våra ögon ner i havet. Sån otrolig upplevelse, så vackert, och blev bara vackrare ju mörkare det blev.
Men vägen dit var tuff.
Vi träffade en tysk kvinna på vårt hostel som var med oss på detta äventyr.
Redan vid 10 tiden på morgonen gjorde vi oss redo för att gå till bussterminalen och leta reda på rätt buss som skulle ta oss till detta ställa där det finns lava.
Första huvudproblemet var att det var lördag = går ännu färre bussar än vanligt + att infodisken var stängd. Så vi fick fråga runt lite. När vi tillslut hitta en busschaufför att fråga, då va klockan nästan 11, så sa han att det skulle gå en buss 12:15. Perfekt tänkte vi då kan vi äta lunch innan. Det gjorde vi och kom sedan tillbaka 12. Väntade och väntade... 12:15.... Väntade...12:30.... Ingen buss. Då tänker jag att jag kanske hörde fel på 15 och 50, så vi väntade till 12:50 men ingen buss, eller jo men fel buss för när vi fråga denne chaufför så säger han att den vi ska med går 13:45! Så bara å fortsätta vänta. 13:45 kommer bussen men även denna chaufför säger att det är fel och att vi ska ta nästa kl 16:00!!! Jag hinner få ett halvt psykbryt innan en medpassagerare på denne buss säger att vi visst kan ta den men att vi får lifta sista biten, vilket tydligen är väldigt säkert och vanligt på Hawaii. Sååå vi bestämde oss för att åka med denna buss, justa vi hade även fått reda på av hon att det skulle ta 20 min till stället. Vi åkte denna buss i liiiite över en timme. Hoppade av och ställde oss för att lifta. Efter ca 15-20 min stannade äntligen en kvinna. Mycket trevlig, men hon kunde inte köra oss hela vägen, återigen, men vi åkte med henne så långt hon kunde, sen hoppade av för att lifta igen.
Men eftersom hon sa att det inte var jättelångt kvar så gick vi medan det inte kom nå bilar. Vilket resulterade i att vi gick förbi ett hus med 3 lösa hundar, varav en som jag tror är en blodhund attackerar tyskan, för att sedan vända sig mot Cecilia och bita henne i armen.
Ägaren skriker från gården och hundarna försvinner och vi går chockat därifrån.
Men då märker tysken efter några steg att hon blöder på smalbenet. Även Cecilias arm fick en liten punktering där en tand gått igenom så det blöder lite.
I samma stund stannar en bil vid oss, och samma kvinna som vi liftade med innan öppnar dörren till oss. Vi berättar om hundattacken och hon kör tillbaka till stället med hundarna eftersom hon känner dom. Ägaren skäms och ber så hemskt mycket om förlåt och hjälper tyskan att stoppa blödningen och plåstrar om såret osv. Först snackade våran lifthjälp, som för övrigt hette Elona om att vi måste anmäla händelsen men det slutar med att det inte bir nåt med det. Antagligen för att dom kände varandra.

Iaf så bestämde tyskan att hon fortfarande ville åka och se lavan, så Elona som tyckte synd om oss skjutsade oss så långt hon kunde. Sen vare bara att börja vandringen över lavastensöknen bort till lavan. 1.5 timme EN VÄG! Men bara å börja gå tänkte vi. Men då kom nästa problem: säkerhetsvakter. Dom förbjöd oss att fortsätta pga för farligt + att vi då skulle gå på andras marker, vilket är förbjudet. Vi blev lite frustrerade, inte hade vi tagit oss hela denna tid och resa bara för att bli attackerade av hundar. Men vi gick ifrån säkerhetsvakten och mötte en man som vi började prata med. Han tog sin bil och körde oss till ett ställe där vi kunde börja vår vandring utan att bryta mot nån regel. Vi gick och gick och gick och oj där framför oss kommer det ånga från marken, gick runt ångan och gick och gick och mer ånga och gick .... Tillslut efter ca 1 timme och 10 min ser vi skymten av lavan.

Vägen tillbaka var ännu värre, samma långa vandring, men i mörker! Väldigt tur att jag och tyskan hade pannlampor, annars var vi nog rätt körda.

Så här efteråt är man glad att man fortfarande lever. Vi liftade med en kille hem till Hilo som berättade om folk som försvunnit under vandringen, nyligen för bara nån vecka sen försvann en 50 årig Japan under vandringen, eller gått på lavasten som fallit sönder så man skurit upp handleder och ben osv. Han berättade även att om man såg ånga komma upp från marken så äre inte bara just där det finns lava under, utan det kan finnas i stor omkrets runtom också. Aldrig igen.

Tack och hej från mig.

Ps: skit också. Nu kom jag på att det var tyskan som hette Elona, inte hon vi lifta med. Hennes namn minns jag inte. Aja orkar inte ändra i inlägget. Ds.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om ca 15 timmar sätts hela Nya Zeeland i "total lockdown", level 4 av 4 krisnivåer. Detta innebär att alla måste självisolera sig hemma i 4 veckor. Allt kommer vara stängt förutom livsnödvändiga saker så som sjukhus, apotek, mataffärer osv.. Man f...

Jaha, då har det alltså gått ett helt år sen jag lämnade Sverige.. eller lämnade låter väl fel, tog en paus snarare. 24 april återvänder jag! Jag trodde nog att jag skulle ha mer hemlängtan än vad jag har nu efter ett år. I början tänkte jag till...

Den här veckan har varit otroligt intensiv, men såå rolig. Förra veckan var jag sjuk så jobbade bara måndag. Tror jag åkte på nåt influensa liknande virus. Hade ont i hela kroppen ons och tors tillsammans med halsont, hosta och massa snorande. Slu...

Ibland går det väldigt snabbt. Extrastaff är Nya Zeelands svar på arbetsförmedling. Fick tips om att gå dit och se om de hade nåt jobb till mig. Gick dit en torsdag och direkt hade dom ett jobb åt mig för nästa dag, Fredag. Det jag gjorde på tors...

Låg fortfarande i sängen när telefonen meddelade att mamma ville starta ett videosamtal. Svarade och la ifrån mig telefonen. Samtidigt som jag klär på mig hör jag hur mamma och andra familjemedlemmar sjunger för mig. Är påklädd och tar upp telefonen ...