Idag har varit en väldigt jobbig dag!

Explorica har fortfarande inte hört av sig något om placeringen och jag börjar tänka mig in i tanken: tänk om jag inte blir placerad? Vad händer då?

Allt blir verkligen helt uppochner, det får inte hända...

Men det jobbigaste idag var ändå att ta adjö av 2 älsklingar som varit så underbara och betytt mycket för mig, djurvän som jag är!

De var båda mycket gamla och gaggiga...

Båda har också varit helt fantastiska!

Tippen blev hela 20år !!! och han har aldrig bitit mig! Eller klöst med flit!

Han har nog aldrig gjort det mot någon! Han var den snällaste katt jag någonsin träffat. Kommer kännas så tomt utan honom!

Men han har det bättre nu!

Mysan blev hela 7år !!! och desamma med henne, aldrig bitit eller gjort mig illa! Hon har alltid varit så snäll och tam. Jag har haft många kaniner men ingen som henne. Hon var idag fortfarande pigg i sinnet! Men värre var det med hennes ben och päls! Hon var så stark, hon ville leva vidare, inte brydde hon sig om hon såg skabbig ut, hon var så nöjd!

Usch vad ont det gjorde... hon ville verkligen kämpa vidare...

Men nu är hon på den finaste platsen hon kan vara!

Usch vad töntigt det är att skriva om sina 2 djur!

Men jag älskade dem... ni får säga vad ni vill... snällt va?

Hade aldrig gått med på det här om jag inte skulle åka och ändå vara borta en lång tid från de, de skulle nog ha gett upp medan jag var borta...

 Då kändes det bättre att få vara hos de när de lämnar denna jord!

 och att de fick lämna utan några större lidelser... bara sakta somna in.

Hade varit så skönt att få placering idag så jag fick tänka på annat men nej nej, så tur ska jag inte ha...

Bara å hålla tummarna, som nu börjar bli helt blå(?), på att de ringer imorgon...

Vila ifred sötnosar!