Det gick bra att prata med dagbladet idag... tror jag.

Varför jag gjorde det lär ni ju förstå eller märka snart...

Inatt drömde jag mycket... kanske... eller de säger ju att man drömmer mycket varje natt iofs... men jag minns mycket av det jag drömde inatt.

Det var typ 3 olika sorts drömmar.

Först så drömde jag att jag träffade Bella N.

Lika söt som vanligt var hon. Saknar henne lite, eller vill träffa henne iaf.

Var riktigt längesen, vill veta hur hon har det bara.

Sen drömde jag att Hope och tvillingarna och Nick var här i Sverige!

Det var jättekonstigt. Började med att jag och Hope och Chris var på någon dansklubb här i stan. Fasst det var som en åkattraktion. Eller man fick bara vara där inne i en kvart typ sen var man tvungen att gå ut och ställa sig och köa igen. Hope köade om och om igen, hon älskade det. Jag och Chris tröttnade och helt plötsligt var vi hemma hos mig, fasst såg inte ut som det gör i verkligheten förstås, och då var Caleb och Nick där också. Som vanligt började Chris och Caleb att storbråka och Nick var på Caleb sida, precis som i usa. Aja... intressant dröm. Skulle vara as ballt om de verkligen kom!

Tredje drömmen var konstig... det var lite som en mardröm, men inte riktigt. Haha, jag tror att det var Hermione jag var med. Vi utforskade ett gammalt slott. Vi kom in i ett litet rum som var rätt mörkt, men vi såg varandra. Hermione var framför mig, inne i rummet. Plötsligt vänder hon sig om och skriker att det är någon läskig gubbe i dörröppningen. jag blir förskräckt och vill kolla vad det är för något, men jag kan inte vända mig om! Det var som att nacken låst sig, kunde inte se vad det var för något. Sen vaknade jag iaf...

Då när jag vaknade låg jag och tänkte lite på det här med mardrömmar...

Hur skönt det är att få vakna upp från de!

Men då börja jag också tänka på dessa stackare som... verkligheten är en mardröm för. Om de drömmer en mardröm, som de säkert gör väldigt ofta, och sen vaknar, så är de fortfarande i en mardröm! Fy vad hemskt.

Tänker på sånna som lever under krig typ, eller barn som lever med otrygga föräldrar... eller lever i en mardröm helt enkelt. Tycker det är så sorgligt.

Jag skänker en extra tanke till er alla idag! Att er verklighetsmardröm ska få brytas upp! Att ni kan få känna hur skönt det är att vakna upp och känna sig trygg!

By the way, jag drömmer väldigt sällan mardrömmar. Eller jag drömmer aldrig mardrömmar som jag vaknar kallsvettig på natten efteråt eller något sånt. Den jag drömmde inatt räknas inte som mardröm tycker jag, egentligen. Blev mest irreterad över att jag inte såg vad som va i dörren.

Tror jag vet orsaken till varför jag inte drömmer mardrömmar längre...

Kan inte komma på en enda mardröm efter att jag blev kristen...

Är det inte fantastiskt?

"Drömmer vidare"